Sofia-din böld i arslet =)
I två hela dagar har jag varit på högskolan och deltagit i Fryshusandan. Alltså information om hur Fryshuset arbetar och tänker.
I morse satt jag och lyssnade på grundaren Anders Carlberg och jag inser hur jäkla perfekt jag är för mitt jobb. Synd bara att jag allt mer sällan får syssla med det jag brinner för och det som fick mig att börja jobba på fritidsgård. Att möta ungdomar är min passion och det jag tycker är fantastiskt roligt, jag gillar att vara en del i deras tonårstid och en hjälp och inspirationskälla för dem som tvivlar och tvekar. _
Eller, jag träffar dem och jag sms¨:ar och jag fixar och donar, men att sitta ner bredvid och prata och råda finns det inte mycket tid för.
Mest gillar jag spontana besök. Dom som "klackar" in på jobbet och lånar toan och som gillar att jag frågar om de har ätit frukost, har haft gympa, vad det var för lunch och om de har kärleken kvar. Ett sånt möte tar cirka 3,5 minut, 3,5 minut för mig men kanske en "heladagenkänsla" för tonåringen. Kanske är jag den enda under hela dagen som vågar fråga sådana frågor. Kanske är jag den enda som ser honom/henne under hela dagen...
Ibland har jag tonåringar som ligger under en filt i soffan på lunchrasten, som bara behöver någon som säger att det är ok att du ligger här. Vik ihop filten efter dig bara...
Sofia-din böld i arslet! Kanske ska marknadsföra en chatt som heter så. En lokal valbo-tonårs-chatt där ungdomarna kan vara anonyma och prata med mig om alla möjliga konstiga grejer. Chatten öppen söndagar 19-22. Ja, det får jag fundera på.
Det jag också måste fundera på är att jag inte kan vara allt alltid på jobbet. Jag vill så mycket men min tid är begränsad. I min drömvärld vill jag att det finns tre-fyra brinnande fritidsledare som fixar häftiga discon, som har lov-verksamhet och som har en fungerade musikstudio där det är uppbokat. Vilket lugnt Valbo vi skulle få. Tänk om politikerna kunde fatta någon gång att det är det vi ska satsa pengar på, mer pengar till eldsjälar som mer än gärna vill ha ungdomar till sin verksamhet.
Där jag jobbar finns det pengar till en eldsjäl, det är jag. Bedrövligt är ordet.
Ikväll har jag jobbat, jag har praktiskt tagit suttit på samma ställe i Soffan hela kvällen. Runt mig har det suttit 10-15 ungdomar, jag har sett och bekräftat dem, dom har bekräftat mig. Vi har pratat om valborg, sommarjobb, körkort bland annat. Klimatet kan kännas hårt för en utomstående (vuxen). En sådan kväll gör mig tillfredsställd, jag känner glädje, intresse och stolthet. Tre pelare som alla borde känna inför sitt jobb oavsett vart man än arbetar.
*kram*
I morse satt jag och lyssnade på grundaren Anders Carlberg och jag inser hur jäkla perfekt jag är för mitt jobb. Synd bara att jag allt mer sällan får syssla med det jag brinner för och det som fick mig att börja jobba på fritidsgård. Att möta ungdomar är min passion och det jag tycker är fantastiskt roligt, jag gillar att vara en del i deras tonårstid och en hjälp och inspirationskälla för dem som tvivlar och tvekar. _
Eller, jag träffar dem och jag sms¨:ar och jag fixar och donar, men att sitta ner bredvid och prata och råda finns det inte mycket tid för.
Mest gillar jag spontana besök. Dom som "klackar" in på jobbet och lånar toan och som gillar att jag frågar om de har ätit frukost, har haft gympa, vad det var för lunch och om de har kärleken kvar. Ett sånt möte tar cirka 3,5 minut, 3,5 minut för mig men kanske en "heladagenkänsla" för tonåringen. Kanske är jag den enda under hela dagen som vågar fråga sådana frågor. Kanske är jag den enda som ser honom/henne under hela dagen...
Ibland har jag tonåringar som ligger under en filt i soffan på lunchrasten, som bara behöver någon som säger att det är ok att du ligger här. Vik ihop filten efter dig bara...
Sofia-din böld i arslet! Kanske ska marknadsföra en chatt som heter så. En lokal valbo-tonårs-chatt där ungdomarna kan vara anonyma och prata med mig om alla möjliga konstiga grejer. Chatten öppen söndagar 19-22. Ja, det får jag fundera på.
Det jag också måste fundera på är att jag inte kan vara allt alltid på jobbet. Jag vill så mycket men min tid är begränsad. I min drömvärld vill jag att det finns tre-fyra brinnande fritidsledare som fixar häftiga discon, som har lov-verksamhet och som har en fungerade musikstudio där det är uppbokat. Vilket lugnt Valbo vi skulle få. Tänk om politikerna kunde fatta någon gång att det är det vi ska satsa pengar på, mer pengar till eldsjälar som mer än gärna vill ha ungdomar till sin verksamhet.
Där jag jobbar finns det pengar till en eldsjäl, det är jag. Bedrövligt är ordet.
Ikväll har jag jobbat, jag har praktiskt tagit suttit på samma ställe i Soffan hela kvällen. Runt mig har det suttit 10-15 ungdomar, jag har sett och bekräftat dem, dom har bekräftat mig. Vi har pratat om valborg, sommarjobb, körkort bland annat. Klimatet kan kännas hårt för en utomstående (vuxen). En sådan kväll gör mig tillfredsställd, jag känner glädje, intresse och stolthet. Tre pelare som alla borde känna inför sitt jobb oavsett vart man än arbetar.
*kram*
Kommentarer
Postat av: samira
Sofia!
Jag blir mycket berörd av vad du skriver och tycker att det är fantastiskt vackert. Jag är kanske sen med detta att inse att jag inte kan rädda alla, att det räknas att beröra åtminstone en...Jag blir så himla lycklig att jag är inte ensam om mina känslor, att vilja mer! kramara på dig Sofia<3
Trackback
