Morgonpromenad med Ranelid

I morse var jag sen i starten. Brukar ju vakna 06.44 men idag vaknade jag kl sex bara för att gå på toa och sedan gå och lägga mig igen. Somnade om som en sen och vaknade 07.44 istället. Ställde upp fönstrena helt inatt när jag gick och la mig så det var en behaglig tempratur i sovrummet. Leo låg bredvid mig, eller rättare sagt, han låg tvärsöver dubbelsängen...




Smög upp och satte på mig springskorna, tryckte i mig en banan och ett glas mjölk sedan gick jag på min dagliga morgonpromenad. Finns det något härligare än att ensam promenera runt byn tidigt en morgon? Eller, idag gick jag ju ovanligt sent men eftersom det är söndag så mötte jag ingen. Blev otroligt glad när jag upptäckte att Björn Ranelid var på radion. Han satt i sitt hem i Kivik på Österlen och sände program. Jag har varit mycket på Österlen så jag vet hur vackert det är där med alla äppelträd och alla härligt böljande kullar och havet som är så nära. Jag älskar Österlen! Dessutom, kanske inte älskar men iallafall gillar, jag Björn Ranelid. Vilken människa att beskriva omgivningar och känslor. Jag blir ibland tårögd när jag lyssnar på honom. Han pratar så varmt om sin fru och han är tacksam över livet.
När jag kom hem igen efter en timmes promenad upptäckte jag att kaffet var slut, så det fick bli Tempo. Passade även på att köpa lite nybakt bröd när jag ändå var det. Lite lyxigt får man väl ha det...? Åter hemma hade barnen fortfarande inte vaknat så jag fortsatte att lyssna på Ranelid och hans inbjudna gäster, fiskaren Bosse ( eller var det Ola?) och äppelodlarna Karl och Margitta (?). I sändningen hörde man Björns hund som tassade fram och tillbaka, då log jag. Min humor är ju lite speciell...
Städade hela köket, åt frukost samt packade badväskan innan Molly dök upp med sin frisyr. Med ett ständigt blött hår så får hon de mest fantastiska frisyrer under natten. I går morse såg hon ut som farmor..
Leo väckte jag kvart över tio. Han kom ner och sa "är det nån som vet vilken som fyller år i morgon?" För i morgon fyller Leo sex år. Min stora lilla kille....


Dagen har spenderats på Rullsand. Det som slår mig är hur mycket folk är tatuerade nu för tiden. Alltså det är inte ens snyggt när det blir så mycket. En otatuerad man eller kvinna är sällsynt idag. Stefan är ett sällsynt exemplar. Själv tatuerade jag in en kolibri med en ros i munnen på en lunchrast i gymnasiet. Kattis och jag satt och fikade när vi sa "ska vi gå och tatuera oss?" och så gjorde vi det. Kanske inte det mest genomtänkta beslutet i mitt liv men ändå så är det ingenting jag ångrar.

Rockarn är hemma igen. Kanske något hes. Jag är glad att han är hemma och det är väl bra..? Måste vara en anledning till att jag är gift med honom =)


//S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0