Så kom den då äntligen...
Idag kom så den dagen jag längtat efter. Min egna lilla dag utan barn och karl. Fast det var nära att jag bestämde mig för att vara med älsklingarna iallafall trots att vi hade bestämt att jag skulle få vara själv. För det är så med mig att jag älskar att vara med Stefan och barnen och när de planerar och packar för att hitta på nåt kul blir jag liksom avundsjuk och vill vara med också. Fick verkligen stålsätta mig.
Men tog iallafall mitt förnuft till fånga, packade lite lunch och lite handdukar och en bok och så tog jag cabben till Engeltofta. Bara jag, själv, ensam. Sände ett mess till Pia och undrade om inte hon också skulle ha en barnfri dag?
Ställde upp min stol och pluggade in radion i öronen och bara njöt av att bara få sitta där själv. Jag tillochmed blundade, för det kan man göra om man sitter själv på stranden. Jag behövde inte lösa någon konflikt eller smörja in någon med solkräm, jag behövde inte öppna kylväskan 300 gånger och jag behövde inte speja ut över havet och kolla efter simmande barn. I början blev jag lite stressad och var tvungen att försöka ha koll på någon annans ungar men när jag insåg att deras mamma skötte det blev jag lugn.
Jag låg där och lyssnade lite på radion, läste lite i Amelia satt och tänkte på om jag vågade gå ner i havet själv även fast jag riskerade att alla glodde på mig. Men då kom Pia. Pia är en tokig, glad men ändå allvarsam vän. Vi har varit vänner sedan sommarlovet efter nian. Det liksom tände till mellan oss då. Vi låg där på valbobadet och lyssnade på Thriller och smygrökte bakom toan. Pia åkte till USA när höstterminen började, för ett år på High School, jag började i Gymnasiet. Vi brevväxlade sjukt mycket det året. Helt obegripliga ointressanta brev, men vi utvecklade en stark vänskap genom dessa brev. Vi har utvecklat en sjuk humor som bara vi förstår. I tjugo år har vi känt varandra. Hon är en bra vän.
Vi låg där på Engeltofta, Pia och jag. Pratade lite, sov lite, vi åt lunch, pratade lite till, åt en glass och sedan åkte vi hem.
Summa=bra dag.
Ullis (en annan väldigt god barndomsvän) kom vid fem för att hämta sin dotter som lekt med Molly hela dagen. Det är så roligt att våra flickor är kompisar precis som mammorna. Vi satt i hammocken och drack kaffe och snackade skit ett tag. I morgon ska Molly sova över hos dem. Imorgon kommer även favvo-pullan Lellen hit och passar Leo för Stefan och jag ska (hör och häpna) gå på fest. Tillsammans! Och det roliga är att alla i familjen är nöjda, Molly för att sova hos kompis, Leo för att Lellen ska komma hit, och jag och stefan för att få vara bara Sofia & Stefan för en kväll.
Hade en jätteotäck mardröm inatt. Vill inte skriva om den för då kan vissa personer bli rädd. iallafall för dem som vet att jag ibland drömmer sant...
Nu blir det lite tv i den härligt ljuva sommarkvällen.
Love S
Men tog iallafall mitt förnuft till fånga, packade lite lunch och lite handdukar och en bok och så tog jag cabben till Engeltofta. Bara jag, själv, ensam. Sände ett mess till Pia och undrade om inte hon också skulle ha en barnfri dag?
Ställde upp min stol och pluggade in radion i öronen och bara njöt av att bara få sitta där själv. Jag tillochmed blundade, för det kan man göra om man sitter själv på stranden. Jag behövde inte lösa någon konflikt eller smörja in någon med solkräm, jag behövde inte öppna kylväskan 300 gånger och jag behövde inte speja ut över havet och kolla efter simmande barn. I början blev jag lite stressad och var tvungen att försöka ha koll på någon annans ungar men när jag insåg att deras mamma skötte det blev jag lugn.
Jag låg där och lyssnade lite på radion, läste lite i Amelia satt och tänkte på om jag vågade gå ner i havet själv även fast jag riskerade att alla glodde på mig. Men då kom Pia. Pia är en tokig, glad men ändå allvarsam vän. Vi har varit vänner sedan sommarlovet efter nian. Det liksom tände till mellan oss då. Vi låg där på valbobadet och lyssnade på Thriller och smygrökte bakom toan. Pia åkte till USA när höstterminen började, för ett år på High School, jag började i Gymnasiet. Vi brevväxlade sjukt mycket det året. Helt obegripliga ointressanta brev, men vi utvecklade en stark vänskap genom dessa brev. Vi har utvecklat en sjuk humor som bara vi förstår. I tjugo år har vi känt varandra. Hon är en bra vän.
Vi låg där på Engeltofta, Pia och jag. Pratade lite, sov lite, vi åt lunch, pratade lite till, åt en glass och sedan åkte vi hem.
Summa=bra dag.
Ullis (en annan väldigt god barndomsvän) kom vid fem för att hämta sin dotter som lekt med Molly hela dagen. Det är så roligt att våra flickor är kompisar precis som mammorna. Vi satt i hammocken och drack kaffe och snackade skit ett tag. I morgon ska Molly sova över hos dem. Imorgon kommer även favvo-pullan Lellen hit och passar Leo för Stefan och jag ska (hör och häpna) gå på fest. Tillsammans! Och det roliga är att alla i familjen är nöjda, Molly för att sova hos kompis, Leo för att Lellen ska komma hit, och jag och stefan för att få vara bara Sofia & Stefan för en kväll.
Hade en jätteotäck mardröm inatt. Vill inte skriva om den för då kan vissa personer bli rädd. iallafall för dem som vet att jag ibland drömmer sant...
Nu blir det lite tv i den härligt ljuva sommarkvällen.
Love S
Kommentarer
Postat av: vickan
gud så underbart för dig att bara få vara!!!det är du värd....du är underbar bruttan=)
Trackback