Stress, stress, stress
Gud vad jag stressar.
Klockan ringer, måste snooza minst en gång ibland två. In till barnens rum, upp med rullgardinen och peppa upp Molly ur sängen. Hon är så otroligt morgonsur så där måste jag ta det försiktigt så jag inte åker på en utskällning tjugo i sju på morgonen. Leo är det lättare med, fast han är så jäkla tjatig på morgonen, han är hungrig, han vill leka med en kompis, han vill kolla på tv och tjat, tjat, tjat. Jag måste bli bättre på att slå dövörat till annars kommer jag vara helt vithårig innan Leo går ut tvåan...
Stressa i barnen frukost, stressa med ett trassligt hår, stressa med påklädning, stressa till dagis och skola.
Men hallå?! Ska det behöva vara så här??? Det är inte roligt. Jag är så jäkla trött på att höra min egen röst "ta upp pyjamasen", "plocka undan pennorna" " ta undan tallriken". Jag spyr. Hur kunde mitt liv bli så här stressigt??
På jobbet är det inte bättre. Verksamhetsberättelser dit och tjejgrupp hit, och "javisst kommer jag på mötet" och städning och handling och planering. Och så dessa sms. Det håller helt på att knäcka mig. Jag har nog rekordet i mottagna och skickade sms. Är man omringad av tonåringar och har unga vuxna anställda så komunicerar man med sms. Men det tar sån jävla tid. Jag får nästan ångest varje gång min telefon piper till. Tonåringar fattar inte heller ett sms, jo, de fattar de första 6 orden, resten glömmer de. För att det inte ska bli sms-trafik så brukar jag tänkvärt komponera ett sms så att det inte ska bli några frågetecken, men ändå får jag 8 följdfrågor. Ibland blir jag så irriterad att jag skriker...
Nu för tiden stänger jag av mobilen när jag kommer hem, iallafall på helgerna. Det går inte annars.
Sedan stress hela eftermiddagen med middag och läxor och skjutsning och dusch och läggning. Det tar inte slut för att barnen har somnat, nej då är det tvätt och undanplockning och kanske svara på nåt mail innan läggdags och det är en ny likadan dag.
Nej, nu längtar jag efter lite ledighet. Åka till svärmor över påsk och bli ompysslad. En serverad kolbulle och lite god sillsallad till middag. Säkert läser hon för barnen också och de får sova med henne och PO. Frukost dukad med härlig tunnbröd och lugn och ro. Har vi tur kanske solen skiner och vi kan dricka förmiddagskaffe ute. Tanka lite energi och lite familj. Vi har stängt på jobbet över påsk så då kan jag slappna av riktigt ordentligt.
Men först skidläger med jobbet, handbollscup, barnkalas och släktkalas.
Det blir nog bra det här också...
Klockan ringer, måste snooza minst en gång ibland två. In till barnens rum, upp med rullgardinen och peppa upp Molly ur sängen. Hon är så otroligt morgonsur så där måste jag ta det försiktigt så jag inte åker på en utskällning tjugo i sju på morgonen. Leo är det lättare med, fast han är så jäkla tjatig på morgonen, han är hungrig, han vill leka med en kompis, han vill kolla på tv och tjat, tjat, tjat. Jag måste bli bättre på att slå dövörat till annars kommer jag vara helt vithårig innan Leo går ut tvåan...
Stressa i barnen frukost, stressa med ett trassligt hår, stressa med påklädning, stressa till dagis och skola.
Men hallå?! Ska det behöva vara så här??? Det är inte roligt. Jag är så jäkla trött på att höra min egen röst "ta upp pyjamasen", "plocka undan pennorna" " ta undan tallriken". Jag spyr. Hur kunde mitt liv bli så här stressigt??
På jobbet är det inte bättre. Verksamhetsberättelser dit och tjejgrupp hit, och "javisst kommer jag på mötet" och städning och handling och planering. Och så dessa sms. Det håller helt på att knäcka mig. Jag har nog rekordet i mottagna och skickade sms. Är man omringad av tonåringar och har unga vuxna anställda så komunicerar man med sms. Men det tar sån jävla tid. Jag får nästan ångest varje gång min telefon piper till. Tonåringar fattar inte heller ett sms, jo, de fattar de första 6 orden, resten glömmer de. För att det inte ska bli sms-trafik så brukar jag tänkvärt komponera ett sms så att det inte ska bli några frågetecken, men ändå får jag 8 följdfrågor. Ibland blir jag så irriterad att jag skriker...
Nu för tiden stänger jag av mobilen när jag kommer hem, iallafall på helgerna. Det går inte annars.
Sedan stress hela eftermiddagen med middag och läxor och skjutsning och dusch och läggning. Det tar inte slut för att barnen har somnat, nej då är det tvätt och undanplockning och kanske svara på nåt mail innan läggdags och det är en ny likadan dag.
Nej, nu längtar jag efter lite ledighet. Åka till svärmor över påsk och bli ompysslad. En serverad kolbulle och lite god sillsallad till middag. Säkert läser hon för barnen också och de får sova med henne och PO. Frukost dukad med härlig tunnbröd och lugn och ro. Har vi tur kanske solen skiner och vi kan dricka förmiddagskaffe ute. Tanka lite energi och lite familj. Vi har stängt på jobbet över påsk så då kan jag slappna av riktigt ordentligt.
Men först skidläger med jobbet, handbollscup, barnkalas och släktkalas.
Det blir nog bra det här också...
Kommentarer
Postat av: PO
Hej Sedvanlig kolbulle lunch vid bryggan blir det. Sedan stannar herrarna kvar och har frufritt med öl och jägermeister... medans damerna går hem och dukar upp påskmiddagen. Så har åtminstonde jag tänkt det..
Postat av: Annsofie Lundberg
Visst är det mycket nu men kom ihåg att vi har världens bästa jobb och du har den underbaraste familj man kan tänka och som Nalle Puh säger;
Ut med det svarta och in med det blå <3
Postat av: Sofia
PO, i år blir det damerna som blir kvar vid bryggan, kanske blir vi lika dryg som husbonden blev förr en påsk. Slapps ska vi ha ;)
Trackback
