sofiasstory

Min systers vän dog i helgen. Hon var i min ålder har barn lika gamla som mina. För ett och halvt år sedan fick hon cancer, en cancer som blev mer cancer och som hennes kropp inte orkade med att fixa. Hon dog. Det är så jäkla sorgligt, sorgligt att en sådan vacker kvinna ska behöva drabbas av en elak jävla sjukdom, en sjukdom som även drabbar hennes familj och hennes vänner, hennes arbetsplats och hennes vänners vänner.
Jag kände henne bara lite men ändå så har jag tänkt så himla mycket på detta. Försökt tänka mig in i hennes situation. Hur förbereder man sina barn att mamma ska dö?

Jag lyssnar ju ofta på radion och en gång för nåt år sedan sände p4 ett program om en kvinna som fick cancer när hon väntade sitt första barn. Man fick följa henne genom hennes graviditet, födseln och ända tills sista andetaget togs. Den kvinnan gjorde små lådor som hennes barn skulle öppna under hela barnets uppväxttid. Små tips som hon trodde att hennes barn skulle behöva från sin mamma, typ hur mammans första kyss var, hur hennes första skoldag var, varför det är viktigt att äta grönsaker osv.
Om jag någon gång skulle få mitt liv tidsbestämt skulle jag göra någonting liknande, ett sätt att ändå vara delaktig i barnens framtid.

Det enda jag kan känna i denna sorg är att leva i nuet. Älska varandra varje dag, var tacksam varje kväll att du ännu en dag har fått varit frisk. Var snäll mot de människor du har omkring dig, häng inte upp dig på småsaker och sluta oroa dig.

Kärlek