Midsommardag
För sisodär tjugo år sedan bestod midsommardagen av flottig mat, törst, småfnittrande i fel sovsäck och hångel. Bakis och trött. Men som sagt, det var tjugo år sedan...Längtar jag tillbaka. Ja. Livet var rätt okomplicerat på en komplicerat sätt. Okomlicerat för vi gjorde vad som ramlade på oss, komplicerat för vi nästan aldrig hade pengar. Det fanns en längtan efter jobb och flytta hemifrån ändå så gjorde man inte ett skit för att spara pengar. Visst hade jag sommarjobb och fick lön men det gick ju till pizza, cigg och alkohol.
Midsommar i Johnnys stuga 1990. Den var rolig. Kent, Johnny, Putte, Mathias, Stefan, Kattis, Pia och Jag. Undrar om inte Granlund var med också. Putte hade en gammal grön 240 och Mathias en röd opel. Mat och sprit och cigaretter, en huvtröja och en sovsäck. Vi grillade och drack, sjöng och spelade gitarr. Tjejerna åkte med Putte ner till sjön och badade, jag körde Puttes bil rätt på en sten så att hela framskärmen stod rätt ut... Efter världens party och hångel med fel kille åkte vi hem igen, via Bojepps i Hedesunda där vi snodde två parasoll vilka Kent och Johnny tror jag hade på sina balkonger ett par år efteråt.
Det var tider. Roliga härliga mötet med vänner.
Nu har vi alla skaffat barn och köpt hus och är så jäkla vuxna. Både på gott och ont. Jag saknar mina obundna goa vänner...
Fast nu när jag ligger med datorn i knät i hammocken och solen lyser in, när jag hör barnen och älsklingen sitter bredvid (för övrig den killen jag hånglade med 1990 som då var fel) känner jag att NU är bästa tid.
Jag lever min dröm. Det var detta jag drömde om 17 år gammal delandes en sovsäck med Stefan, då bara en dröm, nu en verklighet.
Midsommar hos svärmor 2010 var trevlig. God mat, midsommarfirande på traditionellt vis med stångresning och femkamp, snaps och "orren". Barnen finklädda och skratt runt bordet.
Jag gillar att vara i Falun. Jag gillar att umgås med Marianne och Perolov, med Anna och Mathias. Vi har roligt tillsammans. Jag gillar att våra barn är så bra kompis med sina kusiner.
Det är alldeles tyst på Hådevägen denna midsommardag. Alla tycks låta gräsklippare och trimmers vara. Stella balanserar på altanräcket jagandes mygg. Leo rasslar med Lego. Solen bränner lite på kinden.
En bra midsommardag!
Onsdag, dag tre på semestern..
I dag har jag äntligen köpt nya spring-skor. I flera månader har jag promenerat runt i ett par dåliga Asics-dojjor som gör att jag får ont i ena knät. Men att köpa ett par nya, bra skor kostar, och jag har varit jäkligt snål mot mig själv senaste månaderna och ett par skor har stått väldigt långt ner på listan. Men idag så hände det.
Sprang in på Stadium med ungarna hack i häl med siktet inställt på skoavdelningen. Såg dock en snygg bikini på vägen, grabbade den (trots att jag redan innan visste att storleken var fel) och sprang in i provhytten. Hytte med fingret åt kidsen för att de skulle hålla sams medans jag bara skulle rinna i bikini-byxorna. Rinna var dock fel ord. Det såg för jävligt ut. Det bluffade ut både upptill och ner på låren. Jävla-skit affär. De måste ha mixtrat med storlekarna. Tyget i bikinin har inte stretch, alltså det gav inte med sig för fem öre. Blev så irriterad på detta påfund att jag satte på mig tightsen bakochfram vilket jag märkte när jag skulle gå ut ur provhytten, så in i igen och av med dem och vända.
Bara för att jäklas hängde jag bikinin på fel hängare i affären. Den blå jag provade hängde jag bland de rosa. Lite skit ska de ha när de gör om storlekar hit och dit.
Hittade kidsen på varsin skateboard... Men jag lät dem faktiskt vara. Ville ha lite lugn och ro när jag provade skor (vilket är det enda plagg jag kan prova utan att få ångest...). Redan efter tre par hittade jag rätt. Ett par vita adidas med vinröda streck. Snygga och sköna.
Betalade utan att varken kolla eller lyssna på hur mycket de kostade.
Efter denna pärs åkte vi till Valbobadet för Leo går ju på simskola.
På en filt bredvid våran låg mina favvo-tjejer Line och Lellen. Leo är väldigt förtjust i dessa flickor och roade sig med att doppa sig för att sedan lägga sig på dem. Det var roligt, ett tag. Men saker och ting kan lätt gå överstyr när det gäller Leo så tillslut fick jag hota honom med tv-spels-förbud om han inte slutade och då slutade han tvärt. Han började istället spela vänd tia med dom. Det var bättre. 
Lellen ska mata Stella i helgen. Lellen är toppen och superbra!! Hoppas Molly blir lika hjälpsam och gullig som Lellen är. (Och Line också såklart :)
Nu på kvällen har jag gått omkring i en alldeles för tight rosa t-shirt som det står "ladys army" på. Vi har delat ut flyers till ladies night som kommer till Gävle i oktober. Kolla in www.ladiesnight.se
Träffade på Niklas Bäckström och då passade vi på att fota oss med honom. Jag stog jättenära honom och jag kan säga att han luktade svett.. Men men tjänar man jättemånga miljoner per år får han väl lukta lite svett. Jag kommer nog inte stå så nära någon igen som har så mycket pengar.
Innan jag åkte hem var jag till köpis och köpte en present till fröken Pulla. Hon blir nog glad.
Just nu ligger två barn i sina sängar och kollar på film, det tredje barnet är uppe i ån och fiskar, det fjärde barnet (Stefan) ligger i Soffan och glor på fotboll, Söta Stella ligger som en kringla på fönsterbrädan, Fet-Sigge har hållt sig undan hela dagen och jag själv motiverar mig för ett styrkepass på gymmet klockan åtta i morgon bitti.
//S
Släktträff på Janhans-gården
Det är ett lantbruk med ett stort boningshus, det finns lagård med kor, kalvar, grisar och höns. På gården finns också ett annat stort hus, en så kallad Hälsingegård. I det huset föddes min pappa. Huset har under åren stått orört och säkert fungerat som ett slags förråd, men så för något år sedan bestämde min ena tremänning att huset skulle städas och göras iordning. Och vilken skatt hon städade fram!
Alla tapeter i huset är original, utom i ett rum, köket är bevarat med all dess inventarier, en stor snickarbod där Jonas Olsson huserade är i fint skick plus alla hans verktyg han själv konstruerade. Det finns vargpälsar, fina hattar, leksaker, sparkar, glasögon, plånböcker, barnvagn, möbler och brev kvar från i slutet av 1800-talet. Susanne, som min ena tremänning heter, berättade att huset är inte daterat men att de tror att det är ifrån 1800-talet. I dag är huset alltså ett godkänt Häslingegård och fungerar nu som ett bed-and-breakfast.
Kolla in dörrarna som pryder detta vackra hus!
Astrid och Tommy som idag bor och driver lantgården har även en sk. ostkiosk där Astrid säljer hemgjord ostkaka och saltost. Även saftsås kan man köpa som hon gjord själv. Osten står i kylen så finns det en kruka där man lägger i pengar.
Ostkakan är gudomligt god och värms i skivor i mjölk och in i ugnen. Kolla in tallriken jag själv åt igår..
Har ni vägarna förbi Alfta så gör gärna ett besök, kolla även in Astrids hemsida http://www.ostkiosken.se/ .
Vi hade en jättetrevlig dag på Janhans-gården. Vi grillade och umgicks. Många var det som inte hade träffats på flera år och några av oss hade inte träffats alls. För egen del har jag tillbringat många sommarlovsveckor på gården, jag och tremänningen Sarah har kommit väldigt bra överens och nu när vi träffades kände iallafall jag att vi fortfarande kommer väldigt bra överens. Vi har fått två varsina barn, som är födda exakt samma år och det roliga var att flickorna direkt fann varandra och började leka. För Molly är det ju rätt exotiskt att komma till en bondgård så att vara i kohagen och bland grisarna tyckte hon var väldigt roligt. Att det sedan är rätt lerigt i en grishage får man nog räkna med...
En vacker bild blev det dock ändå, trots grisskit...
Jag har ju tagit bort Janhans som mitt efternamn och jag kommer nog inte lägga till det igen. Men i helgen har jag verkligen känt mina rötter och mitt ursprung. Jag är en Janhans och jag är en stolt Janhans!!!
Saida Hägglund ?
Skönt att det inte var nåt allvarligt men det jag ska ta allvarligt på är att jag kände att det var nåt. Det är inte första gången det har blivit så här utan det är nåt hos mig som varslar.
För två år sedan var det en notis i tidningen om att två män hade drunknat i Hedesunda. Genast fick jag en ond aning och ringde morsan och bad henne i sin tur ringa sin kompis som bor därute för jag anade att det var hennes man. Och mycket riktig, jag hade rätt... Synd bara att jag inte ser innan saker händer, det vore ju faktiskt bättre...
Jag vet att mamma också känner på sig saker och drömmer sanndrömmar. Det är väl nåt genetiskt.
När pappa dog kände jag inte av det just då, men jag hade i flera år haft en sådan känsla i kroppen. Ungefär ett år efter han dött sa jag till min syster Nettan att "fan, jag drömmer inte om farsan längre. Jag önskar att han kom och hälsade på mig, det är så längesedan nu". Och samma natt drömde jag att han kom och sa att han minsann hade koll på mig men att hade ju fler barn som han var tvungen att se till...
Ofta berättar jag inte vad jag drömmer, jag blir liksom rädd för att folk ska tycka att jag är helt weird.
Knäpp eller inte. I morgon är det Leos sista dag på dagis och vi har köpt tårta till fröknarna och present till avdelningen. Leo riktigt längtar efter den här sista dagen. Och, jag lovar, jag ska inte gråta!!
Puss
S
Tack Babsan!!
Däremellan hann jag även med en promenad samt laga köttbullar och spaghetti.
Men med tanke på gårdagen då jag låg bakis och regnet öste ner så var den här dagen en slags kompensation...
Stella-katt håller på att lära sig att vara ute själv och ta ansvar över det. Hon fixar det rätt bra. Hon smyger omkring, tar lite skutt och snabbt in igen i hallen. Fram och tillbaka en miljon gånger.
Hon och Sigge håller också att bekanta sig med varandra. De nos-mot-nosar nu, men så fort någon av dem gör någonting hastigt blir den andra rädd och springer i väg...
I går fick Leo sin sommarsnagg. Så snyggt och så lättskött!
Själv måste jag försöka komma i håg att ringa till Annelie på Hårnästet. Mitt hår ser för-j**ligt ut! Det går inte att göra någonting med det och hur snyggt är det att ha en centimeter grå utväxt??
Tack Babsan
för att du skrev så bra om Stolt och Nykter i din krönika!!http://gd.se/folkfamilj/kronikor/1.2095045-stolt-och-nykter-i-furuvik-
Nästa år kanske du kan skriva reportaget för känslan du beskriver är så träffande!!!
//So-fia
Skärpning GD!
Två "hjälpisar" hade jag med mig också. Lellen och Emma, två fina tjejer som går i ettan på gymnasiet och som ställer upp och hjälper mig och "Soffan" så fort jag ber dem. Igår var de med mig redan två timmar innan skolavslutningen i Furuvik startade. Vi ställde iordning garderoben och vi fick chansen att lyssna på soundchecken med Erik Saade. Det var vi tre och ljudkillarna som satt och lyssnade. Efteråt ropade jag på Erik och han kom och satte sig mellan tjejerna så att jag fick knäppa kort. Gissa om dom gillade det...
Och, ja, han är lika fin i verkligheten....Hade jag inte varit 17 år (!) äldre än lillkillen hade nog jag också rodnat lite.. Fan, 17 år äldre. Jag kom ihåg när jag var 20 och någon gubbe var 37, det var ju så jäkla gammalt och fy vad han såg ut och bla bla... Nu är det jag som är 37. Men, glöm och gå vidare!
Sov som en kratta inatt. Jag har tendens att göra det när jag har varit igång många timmar. Jag liksom drömde att jag var vaken och fortfarande var i Furuvik, fast i drömmen så sov jag. Skumt.
Vaknade halv nio, gick ner och hämtade tidningen och satte mej på trappen och läste. Stella skuttade runt och jagade maskros-fluff. Läste om gårdagen i tidningen och den var ungefär lika som förra årets "danefter-artikel". Bild på karusell, killar som vunnit choklad och somriga flickor. "Åka karusell och äta karamell" hade reportern skrivit. Bläää! Varför skicka ut en journalist som skriver sådär?? Ungefär som om det var lågstadiet som var där. Varför besökte dom inte Paintballen? Varför inte en bild vid elva när flera hundra tonåringar dansar i skum? Varför kan de inte följa tre tjejer redan från morgonen och deras förväntningar inför kvällen, varför de vågar vara stolt och nykter en skolavslutning??
http://gd.se/nyheter/gavle/1.2090697-3-000-nyktra-ungdomar-intog-furuviksparken
Under all kritik GD!!!
Tror jag tillochmed ska dra iväg ett mail till GD och berätta vad jag tycker.
Efter denna tråkiga läsning gick jag upp till en ledig Molly och kröp ner i hennes säng och kollade på " Tsatsiki, Morsan och Polisen" världens bästa film enligt mig. Vilken värme och vilken härlig humor det är i den filmen. Tänk scenen när morsan går in till rektorn för Tsatsiki har blivit slagen på skolgården, när hon rafsar ner alla papprena på skrivbordet och är skitarg men avslutar med ett vänligt "hej då". Så jäkla härligt!! Och Tsatsiki, hur söt är inte han..?
Molly och jag polerade bilen, för jag skulle studentköra. Vaste of time. Bilen gick sönder efter ett varv på stan. Började koka så Stefan fick rycka ut och konstatera att saker måste bytas ut. Stackars studenten fick åka hem med någon annan....
Leo sover på dagis i natt. Under utflykten idag har han blivit kär. I Elsa. De satt bredvid varandra på bussen och hon frågade om inte han kunde vara kär i henne och då sa han att han kunde det. Leos kompis Florian retade dem för att de var kära "så nu är inte Florian min vän längre". Ikväll på dagis ska de sova bredvid varandra. Leo och Elsa....
Och nu, läggdags!
Stella, Furuvik och cola-flaskor
Idag har jag käkat rödtunga på Furuviks brygga. Jättegott var det och mätt blev jag. Vi som jobbat fram skolavslutningen i Furuvik blev bjudna på lunchen.
I morgon är det dags för årets avslutning. Det är så jäkla skönt. När Furuviksgrejen är gjord vet man att semestern är nära. Bara redovisa lite pengar och städa undan lite sedan lång semester!
I morgon är det även Mollys tur att ha skolavslutning. I tyllkjol, turkosa tights, linne och klackskor ska vi fira att hon går ut tvåan. Lilla envisa Molly. Jag har köpt prinsesstårta och avslutningspresent. Själv tror jag inte att jag fick någon present när det blev sommarlov, jo, när jag slutade nian tog mamma och pappa med mig på Terassen på lunch. Det kommer jag ihåg. Men, jag tycker att hon är värd en liten present. Hon har skött skolan och hon har varit en bra kompis, då är man värd en present.
Leo har träffat "dagis-chefen" idag. Hon har pratat med blivande skolbarn lite om framtiden och tiden som varit. En ros fick de också. På torsdag ska han på hemlig utflykt på dan och sova över på kvällen. Han har köpt godis han ska ha med sig, cola-flaskor och nappar. Snart går han sin sista vecka...
//s
Nothing...
Jag har skrivtorka.
Ingenting roligt händer. Eller så kan jag inte reflektera över dem.
Jag jobbar.
Jag har varit på kryssning.
Jag inser att jag tycker pensionärer, som varit det i över 15 år, är skit. Dom är giriga och egocentriska. De är gnälliga och de luktar illa. Och de gillar att åka Birka Paradise på tisdagar.
Jag äter alldeles för mycket godis.
Min dotter är förpubertal och erkänner aldrig att hon gör fel.
Min äldste son har köpt en hatt till familjens förvåning...
Min yngste son är fortfarande inte riktigt pigg.
Älsklingen har humor på samma nivå som Arne Hegerfors.
Idag har jag varit på Tempo tre gånger...
Myggorna har vaknat rätt ordentligt på Hådevägen.
Katten har varit borta i 48 timmar men kom tillbaka och sover nu i hammocken.
Min hunger är värst på kvällen.
Som sagt ingenting roligt händer. Min hjärna kanske går på lågvarv, min lust kanske har tagit semester. Men förr eller senare är jag tillbaka på banan igen..
//S
