sofiasstory

Ibland har jag så himla svårt att ta ett beslut. Jag väger för och nackdelar typ 100 gånger innan jag bestämmer mig, det är skitjobbigt tycker jag. Helst vill jag ju lita på första tanken.
Idag hamnade jag i ett sådant läge. Skulle vi stänga fritidsgården på grund av snön som ligger på taket eller inte? Jag vet ju inte hur mycket snö det är däruppe och jag vet inte om någon varit upp och skottat. Tillsammans med kära kollegor kom vi fram till att hellre "safe than sorry" och stängde gården. Ändå sitter jag nu här och tycker synd om de tonåringar som säkert kommer till Soffan ikväll och ser en lapp med "stängt" på, fast jag vet att vi tog beslutet för deras egna säkerhets skull.

Besluta om inköp ska vi inte tala om. Jag låter hellre bli att köpa någonting för jag orkar inte med mig själv och mina våndor för vs mot. Skulle jag inte ha Stefan så skulle nästan ingenting bli köpt här hemma (snål är också ett beskrivande ord men oftast handlar det om beslutångest) iallafall när det gäller tv, telefoner och annat sånt där viktiga saker. Skulle vi börja diskutera bilar så är nog jag mer pådrivande än Stefan. Jag vet inte varför, men ju dyrare prylar desto lättare har jag att handla.... Som tur är har jag slutat jämföra priser när jag handlar mat, och gud vad tid jag sparar på det.
Jag kan tex inte börja välja kläder till barnen på morgonen för då har jag extremt svårt att ta beslut, utan det får jag göra kvällen före. Ska jag på fest måste jag dagen innan bestämma vad jag ska ha på mig annars kan det sluta med att jag inte går på festen för inga kläder känns bra. Jag måste vara extremt fokuserad när jag ska parkera bilen i stan annars går hela dagen åt till att bestämma mig vart jag ska stå. Och så där håller jag på.

Varför ska det vara så svårt??

Beslutet om att stänga gården är rätt, det vet jag. Men om vi ska köpa en skrivare till datorn? Hmmm, det måste jag fundera på,,,,